Det heter trä och har den fantastiska egenskapen att den binder upp koldioxid medan det används till exempelvis att bygga bostäder av.

Att träd dessutom växer över hela vårt land gör att det alltid är nära till råvaran. All skog kan ses som en gigantisk sänka för koldioxid.

Jämför det med hur betong produceras. Ett fåtal kalkbrott förser stora anläggningar med råvara vilket ger långa och tunga transporter. I själva processen att tillverka koldioxid avgår också stora mängder koldioxid. Omkring hälften av den tas upp igen när betongen vittrar sönder. Så mycket som 5 % av världens koldioxid utsläpp beräknas komma från användningen av betong.

Ett bostadshus i fyra våningar som byggs i trä istället för konventionell teknik kan värmas upp i 27 år på motsvarande koldioxidutsläpp.

Efter att Sverige gick med i EU 1994 blev det efter omkring 120 år åter möjligt att bygga även högre flerbostadshus i stommar av trä. Idag byggs det många stora trähus i Sverige. Värt att tänka på är att de inte alltid syns att det är trähus när de är färdiga. Stockholms slott är t ex Sveriges största äldre byggnad, med stomme av trä.

Stockholms slott (bild från Wikipedia)

Slottet kanske är ett dåligt exempel på att bo yteffektivt men om du funderar på att minska bostadsytan finns chans att sänka utsläppen rejält. Ett hushåll på tre personer som bor i ett småhus på mer än 120 kvadratmeter kan, beroende på hur huset värms upp och vilken temperatur de har inomhus minska utsläppen med 0,4–0,5 ton koldioxid per person genom att flytta till en lägenhet på mellan 50 och 80 kvadratmeter. 1,2 – 1,5 ton per år för ett hushåll på tre personer alltså. Det har Naturvårdsverket räknat fram. På samma mängd koldioxid utsläpp, 1,2 ton kan du köra en miljöbil (mindre än 120 g koldioxid per kilometer) ca 1200 mil eller en mer vanlig bil (200 g per km) 700 mil.